SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kal`va verb ~de ~t kalv·ar1(börja) föda kalv geol.zool.kvigan kalvade för tidigtäv. bildligtav­söndra is­block eller is­berg de fick se glaciären kalvakalvasedan mitten av 1300-taletKonung Magnus Erikssons Landslagfornsv. kalva 2kräkas vard.fysiol.kalva (ngt)sedan 1749Subst.:vbid1-202089kalvande, vbid2-202089kalvning