publicerad: 2021  
kantat kantaten kantater
kant·at·en
substantiv
kanta´t
● musik­stycke i flera satser för en eller flera sångstämmor med ackompanjemang till profan el. religiös text
JFR oratorium
festkantat
kantat nr 2 opus 31
○ äv. om den sjungna texten
○ äv. om hög­tidlig fest­dikt
Viktor Rydbergs kantat vid jubel­fest­promotionen 1877
belagt sedan 1739; av ita. cantata med samma betydelse; till lat. canta´re 'sjunga'; jfr ur­sprung till chanson, kantor