SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kit`slig adjektiv ~t kits·ligsmåaktigt lätt­retad om person, handling e.d. admin.psykol.hans ut­brott var o­motiverat och en smula kitsligtkitslig (mot ngn)sedan 1634urspr. ’kittlig’, till kittla; jfr sv. dial. kisluger ’kittlig; kitslig’; på­verkat av ty. kitzlich ’kittlig; kinkig’