SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
klis`tra verb ~de ~t klistr·arofta med partikel, t.ex.fast, igen, in, upp fästa med klister el. ngt annat klibbigt hush.klistra upp affischerklistra i­gen ett kuvertklistra fast bok­märkenaklistra in ur­klippen i albumetäv. (om före­mål)fastna hans våta byxor klistrade fast vid bänkenäv. bildligtbarnen satt som klistrade vid tv:nspec.fånga (boll) i ett stadigt grepp mål­vakten klistrade bollenklistra (fast/igen/upp) ngt, klistra in ngt (i ngt)sedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. klistra; till klister Subst.:vbid1-207964klistrande, vbid2-207964klistring