publicerad: 2021  
klockare klockaren äv. vardagligt klockarn, plural klockare, bestämd plural klockarna
klock·ar·en
substantiv
[klåk`-]
historiskt person (lek­man) i en församling som förr hade an­svar för klock­ringning, vård av kyrkans inventarier, guds­tjänst­musiken m.m.
klockarboställe
nu­mera ibland högre administrativ tjänste­man i församling
klockaren har hand om löne­rapporteringen
när det regnar på prästen så skvätter det på klockaren se präst
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska klokkare 'ringare'; till 1klocka 1