SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
klon substantiv ~en ~er [klo´n- äv. klo`n-] klon·ensamling genetiskt lika­dana individer som upp­kommit ur en enda ursprungsindivid på naturlig väg el. genom kloning biol.sedan 1915av eng. clone med samma betydelse; av grek. klo´n ’ungt skott; kvist’