publicerad: 2021  
knippe knippet knippen
knipp·et
substantiv
knipp`e
● samling linjer eller dylikt som ut­går från samma punkt och sprider sig åt alla håll
nervknippe
ett knippe (något)
ett knippe (av/med något)
ett knippe (av något)
ett knippe (med något)
ett knippe divergenta ljus­strålar
○ äv. samman­hållen grupp (konkreta eller abstrakta) före­teelser
JFR bunt, knippa
muskelknippe; patronknippe
ett knippe dill; ett knippe nya låtar
○ äv. typ av blom­ställning med huvud­axel och bi­axlar, alla av­slutade med topp­blommor
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska knippe; se ur­sprung till knippa