SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kno`gjärn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en knog|­järn·et●metall­platta som sätts över knogarna för att förhöja slagverkan vid näv­kamp hans näsa bröts på tre ställen av ett vasst knogjärnsedan åtm. ca 1940