SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kollationera [-∫one´ra] verb ~de ~t kol·lat·ion·er·arkontrolläsa (av­skrift) mot original bok.komm.spec. äv.genom­föra första repetitionen av ett teater­stycke, var­vid bl.a. de ut­skrivna rollerna jäm­förs med originalpjäsen kollationera ngtsedan 1560av medeltidslat. collationa´re ’samman­ställa; jäm­föra’; till kollation Subst.:vbid1-210833kollationerande, kollationering