publicerad: 2021  
konfundera konfunderade konfunderat
kon·fund·er·ar
verb
konfunde´ra
ofta perfekt particip göra (någon) förvirrad så att det märks
någon/något konfunderar någon
någon konfunderar någon
något konfunderar någon
han skakade konfunderad på huvudet; hon blev märkbart konfunderad av kritiken
belagt sedan 1647; av lat. confun´dere 'sammangjuta; samman­blanda; förvirra'; jfr ur­sprung till konfys