publicerad: 2021  
korpral korpralen korpraler
korpr·al·en
substantiv
korpra´l
● (titel för) inne­havare av den lägsta befäls­graden i den svenska armén fram till 1983
○ nu­mera en­bart som tjänstegrad för hemvärns- och värn­plikts­befäl
belagt sedan 1621; av franska corporal med samma betydelse, ombildn., efter corps 'kår', av caporal; av ita. caporale, till capo 'huvud'; jfr ur­sprung till kapten