SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kost [kås´t] substantiv ~en kost·enmat ofta med ton­vikt på regelmässig förtäring kokk.JFRcohyponym1föda kostvanorhusmanskosthälsokostmager kostenkel kostfull­värdig kostall­sidig kostvariera kostenen en­sidig kost som mest bestod av oliver och fikonhon kan bli bättre med vila och lämplig kostäv. mer konkretfärdkostäv. bildligt om själslig spismusikalisk kostkost och logimat och hus­rumgratis kost och logi måste tas upp vid deklarationen sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. koster ’under­håll; mat’; av lågty. kost med samma betydelse, urspr. ’kostnad’; bildn. till kosta; jfr frukost