publicerad: 2021  
krångel krånglet
krångl·et
substantiv
krång´el
1 (onödigt) besvärlig och tids­ödande procedur
JFR strul, trassel 2
Krångelsverige
krångel (med någon/något)
krångel (med någon)
krångel (med något)
byråkratiskt krångel; administrativt krångel; vid gränsen blev det som vanligt krångel
belagt sedan 1781; till krångla
2 bristande funktions­duglighet särsk. hos maskin el. annat system
JFR mankemang
motorkrångel
krångel (med något)
krångel med post­gången
○ spec. sjukligt till­stånd
ha krångel med magen; krångel med nerverna
belagt sedan 1932