publicerad: 2021  
kuckla kucklade kucklat
verb
kuck`la
● var­dagligt bedriva kuckel
kuckla (med någon) (om något/sats)
kuckla (med någon) (om något)
kuckla (med någon) (om sats)
kuckla (ihop något)
sitta och kuckla
○ ibland med ton­vikt på resultatet vanligen med partikelnihop
vad har ni nu kucklat ihop?
belagt sedan 1587; av lågtyska kokelen 'trolla; gyckla'
kucklakucklande, kuckel