publicerad: 2021  
kugga kuggade kuggat
verb
kugg`a
● underkänna i tentamen, prov eller dylikt
någon/något kuggar någon
någon kuggar någon
något kuggar någon
han blev kuggad på upp­körningen; hon riskerar att bli kuggad om hon inte för­bereder sig bättre in­för tentan
belagt sedan 1848; jfr sv. dial. kugga 'narra'; av ovisst urspr.
kuggakuggande, kuggning