publicerad: 2021  
kuta kutade kutat
verb
ku`ta
1 hålla (ryggen) i kut
någon kutar (med något)
kuta med ryggen; han kutar lite
○ äv. om rygg eller dylikt vara kutig
en lätt kutande hållning
belagt sedan 1824; till äldre sv. kut 'knöl; puckel'; av ovisst urspr.
2 var­dagligt springa
någon kutar (någonstans)
kuta upp­för trapporna; kuta runt hela stan
belagt sedan 1722; sv. dial. kuta 'springa fort och hoppande'; nära besläktat med kuta 1; jfr ur­sprung till kytt
kutakutande