publicerad: 2021  
kyffe kyffet kyffen
kyff·et
substantiv
kyff`e
● rum med dålig standard anv. som bo­stad, arbetslokal eller dylikt
han har bara ett litet kyffe som arbets­rum
○ ibland om hel bo­stad av detta slag
familjen in­hystes tills vidare i ett kyffe i ett rivnings­kvarter
belagt sedan 1658; av lågtyska küffe med samma betydelse; av ovisst urspr.