SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
´ger substantiv lägret, plur. ~, best. plur. lägren lägr·et1enklare, till­fällig förläggning för en större grupp människor vanligen med tält el. baracker; spec. för personer som idkar frilufts­liv sociol.sport.lägereldlägerlivkvinnolägerscoutlägerträningslägerslå lägerbryta lägretbarnen ska till­bringa en del av sommaren på lägerspec. äv. för fångar etc.flyktinglägerkoncentrationslägerhan satt tio år i lägerspec. äv. mil.fältlägeräv. om djurs bo­platsnatur­filmarna smög sig nära mårdens lägeräv.enkel ligg­plats åld.vilolägersedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. lägher; gemens. germ. ord; bildn. till ligga; i bet. ’fält­läger’ av lågty. leger; jfr belägra, 1lager 2grupp i motsats­ställning till annan grupp sociol.yrk.JFRcohyponymfraktion 1cohyponymsida 1 han är accepterad i alla lägerin­om det borgerliga lägret mot­satte man sig allt sam­arbete med social­demokraternaäv. försvagati ett ut­tryck församling det blev o­ro i lägret när de vanliga rutinerna brötsha en fot i båda lägrense1fot 1 stå med en fot i varje lägerse1fot 1 sedan 1841