SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1lägg substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en lägg·etvisst an­tal blad i bok eller hand­skrift, som lagts samman och bildar en enhet bok.äv.samling tidnings­nummer i löpande följd i en artikel från 1994 in­tog NN den mot­satta stånd­punkten – det är bara att gå till läggensedan 1823av lågty. leg med samma betydelse, till leggen ’lägga’; jfr lägga
2lägg substantiv ~en ~ar lägg·en1skank och bakre del av lår på slakt­djur kokk.fläskläggoxläggäv.under­ben på djur sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. lägger ’lägg; ben; rot­stock’; bildat till samma ord­rot med bet. ’vara krokig’ som 1lår; jfr eng. leg ’ben’ 2den raka delen av ankare, som armarna grenar ut sig från sjö.sedan 1731