SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1ladd`a verb ~de ~t ladd·ar1ofta med partikelnupp, utan större betydelse­skillnad till­föra elektrisk energi (eller elektricitet) till eltekn.språkvet.ladda ett batterielektronen är negativt laddadäv. bildligt, spec. i ut­tryck som an­ger arten av de känslor el. den in­ställning ett ord väckerordet ”straff” är negativt laddatordet ”vård” är positivt laddatspec. äv. i ett ut­tryck för att samla psykisk styrkalaget laddar (upp) batterierna in­för serie­startenladda (upp) ngtsedan 1855av lågty. laden med samma betydelse; urspr. samma ord som fornsv. laþa ’lasta; fylla’; jfr lada 2förse (eld­vapen, mina etc.) med ammunition eller spräng­laddning mil.tekn.ladda och o­säkra pistolengeväret var bara laddat med hageläv. ut­vidgatförse med nöd­vändigt förbruknings­material ladda kameran med ny filmäv.vanligen med partikelnupp fylla på förråden i ngt ladda (upp) frysen in­för julenladda upp in­för helgeni perf. part. äv. bildligtfylld hon var laddad med frågorladda (upp) ngt (med ngt)sedan 17103vanligen med partikelnupp samla psykisk styrka in­för tävling e.d. psykol.före den all­svenska starten laddade laget (upp) en vecka i Spanienladda (upp)sedan 1931Subst.:vbid1-224933laddande, laddning
2ladd`a substantiv ~n laddor ladd·anvanligen plur. typ av enkel fot­beklädnad t.ex. en toffelliknande sko av filt, mest anv. inom­hus provins.kläd.sedan ca 1895sv. dial. ladd, ladda