SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lakrits [lak´ri(t)sel.la´kri(t)s] substantiv ~en lak·rits·enen svart söt­sak som inne­håller torkad saft av lakrits­roten kokk.lakritsbåtlakritskonfektlakritsstångäv. om krydda el. smak­sättande medel (i mediciner) av samma växtsedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. lacrisa; ur medeltidslat. liquiri´tia ’lakritsört’; ombildn. av grek. glykyrr´iza med samma betydelse, till glykys´ ’söt’ och rhiz´a ’rot’