SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lej`on substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en lej·on·etett stort, kraftigt byggt, afrikanskt katt­djur med gulaktig päls och lång svans som slutar i en svart tofs zool.lejonmanlejontasslejonets kulalejonets rytandelejonet kallas ofta djurens konungjakt på ett lejon som sluppit löstspec. med tanke på (tidigare) an­vändning i en sorts under­hållninglejonen leddes in på arenanofta bildligt, spec. i ut­tryck för styrka och maktlejonet i det svenska riks­vapnethan kämpade som ett lejonspec. äv. i ett ut­tryck för farlig platsunder Irakkriget befann hon sig mitt i lejonets kula, i Bagdadspec. äv.person som lyckas göra sig gällande i yrkes­liv, um­gänge e.d. modelejonpremiärlejonsalongslejonde unga lejonen i affärs­världenäv. om vissa djur som i ngt av­seende liknar lejon samt i namn på vissa stjärn­bildervanligen i sammansättn. myrlejonsjölejonStora lejoneten men ett lejonbara en men i gen­gäld ngn med över­lägsna egenskaperin­för nästa säsong har laget bara en ny spelare – en men ett lejon sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. leon, leion; via lat. av grek. le´on med samma betydelse; jfr kameleont