publicerad: 2021  
lift liften liftar
lift·en
substantiv
1 typ av hiss­anordning vanligen för mer våg­rät än lod­rät transport; spec. om lin­bana
liftkort; skidlift
åka lift; fastna i liften; det var en lång kö vid liften
någon gång äv. (som kort­form) skylift
belagt sedan 1940-talet; av engelska lift med samma betydelse; jfr ur­sprung till lifta
2 vanligen obestämd form sing. gratisskjuts med främmande bil
lift (med någon) (från något) (till något)
de fick lift till Stock­holm
ibland äv. om skjuts i bekant persons bil
han fick lift hem från festen med sin syster
belagt sedan 1957