publicerad: 2021  
lomma lommade lommat
även
loma lomade lomat
verb
lomm`a el. lo`ma
● med partikel som an­ger rörelseriktning, t.ex.av, in, iväg gå långsamt och något lufsigt och ofta på ett sätt som verkar snopet
någon/något lommar (av/iväg/ut) (någonstans)
någon lommar (av) (någonstans)
någon lommar (iväg) (någonstans)
någon lommar (ut) (någonstans)
något lommar (av) (någonstans)
något lommar (iväg) (någonstans)
något lommar (ut) (någonstans)
till sist lommade eleverna in i klass­rummet
○ ofta spec. (snopet) ge sig i väg
barnen lommade iväg; hunden lommade av när den inte fick något socker
belagt sedan 1712; sv. dial. loma, lomma; ev. besläktat med lam
lommalommande
lomalomande