publicerad: 2021  
lyssna lyssnade lyssnat
verb
lyss`na
● med­vetet an­vända hörsel­sinnet för att upp­fatta (och vanligen sär­skilja) ljud
JFR höra 1
lyssnare
någon lyssnar (till/på/efter någon/något)
någon lyssnar (efter någon)
någon lyssnar (efter något)
någon lyssnar (på någon)
någon lyssnar (på något)
någon lyssnar (till någon)
någon lyssnar (till något)
lyssna på musik; de lyssnade efter signaler; doktorn lyssnade på hjärtat
○ sär­skilt an­stränga sig att upp­fatta och förstå vad någon säger
JFR höra 2
de lyssnade inte så noga på före­draget; hon berättade om sin resa för alla som ville lyssna; han talar mycket själv men lyssnar sällan på andra
○ äv. med bi­betydelse av seriöst beaktande
lyssna på mitt råd och sälj aktierna!
belagt sedan ca 1600; bildat till pres. lyss; se ur­sprung till lyss
lyssnalyssnande, lyssning
lyssna av