publicerad: 2021  
mässing mässingen
mäss·ing·en
substantiv
mäss`ing
● guld­glänsande, tämligen beständig legering av koppar och zink och ev. ytterligare till­satser; för prydnadsföremål, musik­instrument, patroner m.m.
mässingsbeslag; mässingsljusstake; mässingssäng
brunt läder med lås­beslag av mässing; vit skjorta och manschettknappar av mässing
○ ibland äv. var­dagligt (grupp av) mässings­instrument
i bara mässingen var­dagligtall­deles nakenhan tog sig ett kvälls­dopp i bara mässingen
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska mässinger; gemensamt germanskt ord; ev. av slaviskt urspr.