SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
mät substantiv, ingen böjning särsk. i ett ut­tryck myndighets omhänder­tagande av egendom för säker­ställande av fordran jur.samh.bilen togs i mät för o­betalda skuldersedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. mät ’ut­mätning’; till mäta