publicerad: 2021  
möta mötte mött, presens möter
verb
mö`ta
1 komma emot och passera någon/något som har (nästan) mot­satt rörelseriktning; vanligen inte planerat
SE möte 1 JFR mötas 1
någon/något möter någon/något
någon möter någon
någon möter något
något möter någon
något möter något
hon väjde för den mötande bilen; på kvällen mötte de flera bekanta på strand­promenaden; han krockade med den mötande mål­vakten
○ i sport­sammanhang äv. röra sig mot spelad boll, puck eller dylikt
JFR röna
du måste möta bollen
○ äv. när den ena före­teelsen är abstrakt
möta förståelse; han mötte många svårigheter i sitt arbete; det möter inga hinder att slå ihop de båda av­delningarna till en
möta sitt Waterloo se waterloo
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska möta; gemensamt germanskt ord; bildn. till fornsvenska mot 'möte'; nära besläktat med 3mot
2 komma samman med någon, vanligen planerat
SE möte 2 JFR mötas 2, 1råka 1, träffa 2
någon möter någon/något (någonstans) (tid)
någon möter någon (någonstans) (tid)
någon möter något (någonstans) (tid)
vi är mycket glada att få möta er; vi möter dig på flyg­platsen
○ äv. i fråga om kontakt mellan person och icke-levande före­teelse
hon möttes av ett stort jubel; i boken får vi möta stora och allvarliga öden
○ äv. i en sorts hälsnings­fras
väl mött!
belagt sedan 1420 öppet brev utfärdat av korprästen i Linköping Birger Magnusson med gåvor till domkyrkan (Svenskt Diplomatarium)
3 ställa upp i tävling mot
SE möte 4 JFR mötas 3
någon möter någon/något (i något)
någon möter någon (i något)
någon möter något (i något)
Sverige möter Fin­land i två lands­kamper; oppositions­ledaren kommer att möta stats­ministern i en debatt strax före valet
belagt sedan 1913
4 vid­ta lämpliga åt­gärder som svar på viss ut­veckling, annans åt­gärder eller dylikt
någon möter något (med något)
möta de nya kraven; möta de växande förväntningarna; möta konjunkturnedgången; möta våld med våld
belagt sedan 1589
mötamötande
möta upp