SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
mak`tbalans substantiv ~en ~er makt|­bal·ans·enjäm­vikt i det militära styrke­förhållandet mellan stater med gemensam intresse­sfär samh.JFRcohyponymterrorbalans en känslig maktbalansmaktbalansen i Europa rubbades genom Tysk­lands en­sidiga upp­rustning på 1930-taletmaktbalans (mellan ngra), maktbalans (med ngt)sedan 1917