SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
me`dlut substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en med|­lut·etlutning ned­åt i rörelse­riktningen i fråga om terräng- el. väg­förhållanden trafik.JFRcohyponymmotlut hem­resan gick snabbare för då hade de medlutäv. bildligtfram­gång, tur sedan 1892