SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
miss`gärningsman substantiv ~nen missgärningsmän, best. plur. missgärningsmännen miss·gärn·ings|­mann·en(mans)person som gjort sig skyldig till fördömlig handling åld.komm.yrk.sedan början av 1500-taletEtt forn-svenskt legendariumfornsv. misgärningis man