publicerad: 2021
mistel
misteln mistlar
mistl·ar
substantiv
mis`tel 
●
en vintergrön buskväxt med smala, motsatta blad och med förment lyckobringande kraft
han kysste henne under misteln; misteln är Västmanlands landskapsblomma
○
äv. om närbesläktade arter
mistelsläktet; mistelväxt
belagt sedan 1637;
bildn. till ett germ. ord för gödsel, som återfinns i tyska Mist 'gödsel' (mistelfröna sprids genom fågelexkrementer)
Bära mistel.
Titel på roman av Sara Lidman (1960)
