publicerad: 2021  
montera monterade monterat
verb
monte´ra
● ibland med partikel, sär­skiltin, upp an­bringa i funktionsriktigt läge
JFR bygga 1, konstruera 1
montör
någon monterar (in/upp) något
någon monterar (in) något
någon monterar (upp) något
montera in ett värme­element; slåtter­maskinen monteras på traktorns tre­punkts­upp­hängning
○ spec. i fråga om an­bringande av ut­smyckning
hand­knypplad spets monterad på linneväv
○ äv. ibland med partikel, sär­skiltihop foga samman (färdiga delar) till helhet
montera färdiga huselement; montera ihop en garderob
belagt sedan 1557; av franska monter 'stiga upp­åt; sätta upp, montera'; till lat. mo´ns (genitiv mon´tis) 'berg'; jfr ur­sprung till mundering
monteramonterande, montering, montage
montera ned, montera ner