publicerad: 2021  
motsäga motsade motsagt, presens motsäger
verb
[mo`tsäja] el. [mo`tsäga]långt ä
● äv. lös förbindelse, jfr säga emot säga något som går emot tidigare yttrande av någon
JFR jäva, motbevisa
någon motsäger någon/något/sats
någon motsäger någon
någon motsäger något
någon motsäger sats
han av­skyr att bli mot­sagd; auktoriteterna mot­säger inte sällan var­andra; han mot­sade sig själv i sin argumentation
○ äv. om icke-levande före­teelser ut­göra belägg för felaktigheten i något
något motsäger något/sats
något motsäger något
något motsäger sats
an­tagandet mot­sägs av de faktiska förhållandena
belagt sedan början av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor); fornsvenska mot(e)sighia
motsägamotsägande, motsägelse