publicerad: 2021  
mulna mulnade mulnat
muln·ar
verb
mu`lna
● ibland med partikel, sär­skiltpå, till, utan större betydelse­skillnad allt­mer täckas av moln
något mulnar (på/till)
något mulnar (på)
något mulnar (till)
himlen mulnade (på) i väster
○ äv. om mot­svarande väder­förändring (ofta i opersonlig konstruktion)
det mulnar (på/till)
det mulnar (på)
det mulnar (till)
det mulnade (till) fram­åt kvällen
○ äv. bildligt visa ökad dysterhet
hennes an­sikte mulnade mer och mer; när han möter in­vändningar mulnar han märkbart
belagt sedan 1430–50 (Herr Ivan Lejon-Riddaren); fornsvenska molna; till mulen