SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`ta verb nötte nött, pres. nöter nöt·ergöra materialet (hos ngt) tunnare och svagare genom friktion vid lång­varig an­vändning NollJFRcohyponymslita 1cohyponymskava 1 nötytabarn nöter mycket kläderibl. med ton­vikt på resultatet (ofta ett hål)med partikel, särsk.bort, ner, ut nöta hål på byxornanöta ut skornafläcken kommer att nötas bort så småningomnöta ner tröskelnäv. bildligtgamla nötta frasernöta på var­andrade ständiga grälen nötte på nervernaspec. i ut­tryck för fort­gående (o)verksamhetden här säsongen har hon mest fått nöta (reserv)bänkennöta (bort/ner/ut) ngt, nöta på ngn/ngtsedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. nöta ’(åt)njuta; förtära; bruka (ideligen); nöta’; besl. med njuta Subst.:vbid1-263560nötande, vbid2-263560nötning