publicerad: 2021  
nöjd nöjt nöjda
nöj·da
adjektiv
● som känner sig ha fått sina omedelbara behov tillfreds­ställda på visst om­råde el. i all­mänhet
JFR belåten, tillfreds, tillfredsställd
nöjd (med någon/något/att+verb/sats)
nöjd (med någon)
nöjd (med något)
nöjd (med sats)
nöjd (med att+verb)
han var nöjd och belåten; hon är nöjd med lite; han är inte nöjd med sitt liv
○ spec. med av­seende på person (med tanke på hans/hennes prestationer)
jag är inte nöjd med dig – du måste lägga på ett kol
○ äv. mer neutralt som har fått till­räckligt
Mer kaffe? – Tack, nu är jag nöjd
○ spec. i kort­spel, sär­skilt poker som har fått till­räckligt med kort
för­handen köpte tre kort men efter­handen satt nöjd
belagt sedan 1450–70 (Ett Forn-Svenskt Legendarium); fornsvenska nöghder, till nöghia 'vara nog'; jfr ur­sprung till nöja sig