publicerad: 2021  
natt natten nätter
substantiv
● del av dygnet när de flesta sover och när det normalt är mörkt
JFR dag 1
nattfrost; nattgäst; natthimmel; höstnatt; julnatt; midnatt
(om/på/under) natten
(om) natten
(på) natten
(under) natten
i natt
natten (mot/till något)
natten (mot något)
natten (till något)
en mörk natt; en sömn­lös natt; i natt; i går natt; maskinerna arbetar dag och natt; natten till fre­dagen; de till­bringade en natt till­sammans; rummet kostar fem hundra kronor natten; hon blev väckt mitt i natten
○ ibland äv. mer exakt om tiden mellan solens ned­gång och upp­gång
vid vår­dagjämningen är dag och natt lika långa
○ äv. bildligt, vanligen om negativa före­teelser
sjunka in i glömskans natt
○ ibland äv. med en sorts rums­betydelse
strål­kastare i natten; hon stod i fönstret och såg ut i natten; de lade kläderna på stranden och simmade ut i natten
○ äv. med närmast adverbiell an­vändning
jobba natt(en)
god natt avskeds­fras in­för natten: god natt, sov så gott!
göra natt till dag ur­sprungligen biblisktvara uppe om natten och sova om dagenunder sommarens ljusa nätter gjorde de natt till dag och kom sällan i säng före sju på morgonen
natt och dag en lejongaps­växt (kovall) med gul krona och violetta stödblad
nattens drottning se drottning
som natt och dag mycket olikanär två designer fick in­reda var sitt rum blev resultaten som natt och dag
svart som natten se svart
över en natt på mycket kort tidtv-framträdanden har gjort människor kända över en natt
belagt sedan 800-talet (runsten, Sparlösa, Västergötland (Sveriges runinskrifter)); runform notu (plur.), fornsvenska nat; gemensamt germanskt ord, mot­svarande bl.a. lat. nox´ 'natt'
Natten är dagens mor. Erik Johan Stagnelius, Vän! I förödelsens stund (ca 1820); äv. titel på pjäs av Lars Norén (1982)