SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
nej`onöga substantiv ~t nejonögon nejon|­ög·attyp av ålformig fisk med hud utan fjäll och en rad av ögonliknande gäl­öppningar på huvudet samt med ett larv­stadium (i sött vatten) och ett vuxenstadium (ofta i havet) zool.JFRcohyponymnätting bäcknejonögaflodnejonögahavsnejonögasedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. neghenögha; av lågty. negenoge med samma betydelse, till negen ’nio’