SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
nevö´ substantiv ~n ~er nevö·erbror- eller syster­son ngt högt.släkt.yrk.ngns nevö, nevö till ngnsedan 1791av fra. neveu med samma betydelse; av lat. nep´os ’son­son, dotter­son; bror­son, syster­son’ (jfr runformen nafi ’bror­son, syster­son’); jfr nepotism, niece