publicerad: 2021  
obemärkt neutrum obemärkt, bestämd form och plural obemärkta
o|­be·märk·ta
adjektiv
o`bemärkt
● som inte observeras om person, handling el. händelse
obemärkt (av någon)
han var en obemärkt aktör bland många andra; gäst­spelet passerade ganska obemärkt (adverbial)
belagt sedan 1520 (brev från biskop Hemming Gadd till Stockholms stad med försvar mot beskyllning för förräderi (Styffe)); fornsvenska obemärkter