tryckår: 2009
oboe
[å`boeäv.åbå´]
substantiv ~n ~r
obo·en●ett nasalt klingande träblåsinstrument med ett munstycke med två rörblad som hålls mellan läpparna
musikoboekonsertBachs konsert för violin och oboe i d-moll○äv. om en orgelstämmasedan 1699via ita. av fra. hautbois med samma betydelse, till haut ’högt klingande’ och bois ’trä; träpipa’
[å`boeäv.åbå´]
substantiv ~n ~r
obo·en●ett nasalt klingande träblåsinstrument med ett munstycke med två rörblad som hålls mellan läpparna
musikoboekonsertBachs konsert för violin och oboe i d-moll○äv. om en orgelstämmasedan 1699via ita. av fra. hautbois med samma betydelse, till haut ’högt klingande’ och bois ’trä; träpipa’
