publicerad: 2021  
obotfärdig obotfärdigt obotfärdiga
o|­bot·färd·ig
adjektiv
o`botfärdig
ovillig att göra bot särsk. för synd (i religiösa samman­hang)
ibland ut­vidgat (ofta med försvagad, all­mänt klandrande betydelse)
obotfärdiga kverulanter; mer eller mindre obotfärdiga stalinister
den obotfärdiges förhinder se förhinder
belagt sedan 1541