SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

ocker [åk´-] substantiv ockret ockr·et●in­riktning på att göra o­skälig vinst vid försäljning el. ut­låning, genom ut­nyttjande av ngn annans svaghet ekon.ockerhyraockerprisockerräntahyresockerocker (på ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. uker, okker ’ränta; ocker’; av lågty. woker ’ränta; ocker’; trol. besl. med växa

SO

Alfabetisk lista

  ocensurerad adj
  och konjunktion
  ociviliserad adj
  ock adv
  ockasionell adj
  ocker subst
  ocklusion subst
1ockra subst
2ockra verb
  ockrare subst
  också adv

  Till   alla ordböcker