SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
o`de substantiv ~t ~n od·ethög­stämd tanke- eller hyllnings­dikt ofta med antika före­bilder litt.vet.Schillers Ode till glädjen in­går i Beethovens körsymfoniett ode (om ngn/ngt/SATS), ett ode (till ngn/ngt)sedan 1651av grek. ode´ ’sång’; jfr komedi, melodi, parodi, prosodi, tragedi Ode till en grekisk urna.Svensk titel på dikt av John Keats (ca 1820)