SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
o`hörd adjektiv ohört o|­hör·da1som inte förhörts eller fått till­fälle att försvara sig admin.jur.ingen får dömas ohördohörd (av ngn)sedan 16642som ingen lyssnar och tar hän­syn till admin.komm.hennes böner förklingade ohördaohörd (av ngn)sedan 1807