publicerad: 2021  
-het -heten -heter
·het·en
substantiviskt slutled
● med adj. som för­led egenskap av det slag som för­ledet an­ger; endast i sing.
beläsenhet; godhet; gråtmildhet; jämställdhet; klarhet; litenhet; partiskhet; renhet; sparsamhet; trångboddhet; tuffhet
○ äv. konkret(are), spec. om yttring(ar) av an­given (negativ) egenskap; ofta i plur.
barnslighet; dumhet; fånighet; lustighet; ojusthet
○ spec. äv. om något (el. någon) av an­given art
fastighet; lägenhet; myndighet; nyhet; nyttighet; skönhet; storhet
belagt sedan mitten av 1300-talet (öppet brev utfärdat av kung Magnus till invånarna i Linköpings stift (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska -het; av lågtyska -het, tyska -heit; nära besläktat med heder