SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
okarina [-ri`-äv.-ri´-] substantiv ~n okarinor el. ocarinaocarina [-ri`- äv. -ri´-]~n ocarinor okar·in·an, ocar·in·anen liten flöjt med form som en stiliserad fågel ngt mer avancerad än en ler­gök musiksedan 1878av ita. ocarina med samma betydelse, till oca ’gås’ (efter instrumentets form)