tryckår: 2009
oktagon
[-gå´n]
substantiv ~en ~er
okta·gon·en●plan geometrisk figur som begränsas av åtta sidor
arkit.○ofta äv. om rum el. byggnad vars golv bildar en oktagonhögkoret i Trondheims domkyrka är en oktagonsedan 1980se oktogon
