SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
okule´ra verb ~de ~t okul·er·arympa in barksköld med knopp i ett snitt på en grund­stam vanligen för förädling av frukt­träd el. rosor bot.okulera rosorokulera ngtsedan 1690av ty. okulieren med samma betydelse; till inokulera Subst.:vbid1-266587okulerande, vbid2-266587okulering